En bromspedal som blir lång efter några hårda varv är sällan ett problem du löser med mer mod i högerfoten. Att lufta bromsar med racingbromsvätska är ett av de mest effektiva sätten att få tillbaka en fast, konsekvent pedal när bilen används på bana, rallysträcka eller hård gatkörning. Men rätt vätska gör bara jobbet om systemet är tätt, metoden är ren och luften faktiskt kommer ut.
Racingbromsvätska är byggd för högre temperaturer än vanlig standardvätska. Det betyder inte att den trollar bort dåliga belägg, överhettade skivor eller gamla bromsslangar. Däremot ger den större marginal innan vätskan börjar koka och pedalen tappar sin fasta känsla. För en bil som får jobba hårt är det precis den marginalen du vill ha när inbromsningen till nästa kurva kommer fort.
Börja med rätt racingbromsvätska
De flesta prestandabilar använder glykolbaserad DOT 4- eller DOT 5.1-vätska. Många racingvätskor är DOT 4, men med betydligt högre torr kokpunkt än vanlig bromsvätska. Det är den siffran som är intressant i ett nyöppnat system. Den våta kokpunkten visar samtidigt hur vätskan presterar efter att den har dragit åt sig fukt över tid – minst lika relevant på en bil som körs både på gata och bana.
Racingvätska är hygroskopisk, alltså tar den upp fukt från luften. Därför ska en öppnad flaska inte stå halvtom på verkstadshyllan i månader. Köp hellre rätt mängd, förslut flaskan direkt och byt vätskan oftare om bilen körs hårt. En tävlingsbil som får ordentligt med värme i bromsarna behöver vanligtvis färsk vätska betydligt oftare än en vanlig pendlarbil.
Blanda inte DOT 5 silikonvätska med DOT 4 eller DOT 5.1. DOT 5 är en annan typ av vätska och används i andra system. Är du osäker på vad som redan finns i bilen är det bättre att spola systemet ordentligt än att chansa. Kontrollera också bilens specifikationer, särskilt om den har avancerat ABS- eller bromsstyrsystem.
När är det dags att lufta bromsarna?
En mjuk eller svampig pedal är den tydligaste signalen, men luftning är också rätt åtgärd efter byte av bromsok, bromsslangar, huvudcylinder eller annan del där systemet har öppnats. Har du kokat vätskan på bana kan pedalen kännas bättre när bilen kallnat, men vätskan har ändå fått stryk. Då är byte och luftning billig försäkring inför nästa pass.
Känns pedalen fast i depån men sjunker när du håller ett konstant tryck kan problemet även vara ett läckage, en sliten huvudcylinder eller en komponent som rör sig mekaniskt. Luftning är inte en universallösning. Börja alltid med att kontrollera beläggens tjocklek, skivornas skick, nipplar, anslutningar och bromsslangar. Hittar du fukt runt ett bromsok eller en koppling ska läckan åtgärdas före luftningen.
Förbered jobbet som om bilen ska ut på nästa heat
Bromsvätska angriper lack, så täck känsliga ytor och torka bort spill direkt. Bilen ska stå stabilt på pallbockar om hjulen tas av – aldrig enbart på domkraft. Ha också rätt verktyg framme innan du öppnar behållaren. Du behöver minst färsk bromsvätska, rätt nyckel till luftnipplarna, genomskinlig slang, uppsamlingskärl och något att hålla koll på nivån i bromsvätskebehållaren med.
För ett smidigare och säkrare jobb är detta extra bra att ha:
- Tryckluftare eller vakuumluftare av bra kvalitet
- Skyddshandskar och trasor för eventuellt spill
- Momentnyckel för hjulbultar och vid behov bromsdetaljer
- En medhjälpare om du använder den klassiska pedalmetoden
- Verkstadshandbok för bilens luftningsordning och ABS-rutin
Läs aldrig luftningsordningen på känsla. Många äldre system luftas från hjulet längst från huvudcylindern och framåt, men det finns bilar där rördragning, diagonaluppdelning eller ABS-enhet ändrar ordningen. På vissa moderna bilar krävs diagnosverktyg för att aktivera pumpar och ventiler i ABS-modulen efter att systemet har tömts.
Lufta bromsar med racingbromsvätska steg för steg
Börja med att suga ur så mycket som möjligt av den gamla vätskan ur behållaren utan att blottlägga botten eller dra in smuts. Fyll sedan på med den nya racingbromsvätskan. Håll nivån väl över min-markeringen under hela arbetet. Drar behållaren luft får du börja om från början, och i värsta fall även hantera luft i ABS-enheten.
Med en tryckluftare ansluter du adaptern tätt mot behållaren och bygger upp ett måttligt, jämnt tryck enligt verktygets och bilens rekommendationer. För högt tryck kan skapa läckage vid en dålig adapter eller pressa upp vätska där du inte vill ha den. Tryckluftning är ofta bästa metoden när du spolar hela systemet, eftersom flödet blir jämnt och du slipper pumpa pedalen gång på gång.
Sätt den genomskinliga slangen över luftnippeln på första oket. Slangens andra ände ska ner i ett uppsamlingskärl. Öppna nippeln försiktigt, låt vätskan rinna tills den är ren och fri från bubblor, och stäng sedan nippeln innan trycket släpps eller pedalen rörs. Upprepa vid varje hjul enligt bilens korrekta ordning.
Använder du tvåmansmetoden ska medhjälparen pumpa pedalen lugnt några gånger och sedan hålla den nedtryckt. Öppna nippeln, låt vätska och eventuell luft passera, och stäng nippeln innan pedalen släpps upp. Kommunikationen måste sitta: håll, öppna, stäng, släpp. Om nippeln är öppen när pedalen går upp kan systemet dra in luft via nippeln.
På äldre bilar med en huvudcylinder som har gått många mil kan du undvika att trycka pedalen hela vägen till golvet. Den delen av cylinderns lopp används normalt inte och kan vara smutsig eller korroderad. En pedalstoppskloss eller en tryckluftare minskar den risken.
Så ser du att systemet är klart
Titta inte bara efter stora luftbubblor. Små bubblor kan fastna på insidan av slangen och se ut som luft i systemet. Knacka försiktigt på bromsok och slang vid behov, vänta någon minut och kontrollera flödet igen. När färsk vätska kommer ut jämnt och utan återkommande bubblor stänger du nippeln med rimlig kraft – inte så hårt att du skadar den.
När samtliga hjul är klara justerar du nivån i behållaren, monterar hjulen med rätt moment och pumpar upp pedalen innan bilen rullas. Pedalen ska kännas fast redan i garaget. Starta sedan motorn och kontrollera igen, eftersom bromsservot förändrar pedalens känsla. Den får sjunka något när servot hjälper till, men den ska inte långsamt försvinna mot golvet.
Vanliga missar som kostar bromskänsla
Den vanligaste missen är att låta behållaren gå tom. Nästa är att använda en gammal öppnad flaska racingvätska, vilket tar bort en stor del av vinsten med att byta. Smuts runt luftnippeln kan också hamna i gängor eller system, så rengör området innan du öppnar.
En annan klassiker är att jaga en mjuk pedal med fler luftningar när felet egentligen är mekaniskt. Flexande gummislangar, glapp i beläggens montage, felmonterade ok eller skivor med kraftig kast kan ge en pedal som känns dålig trots att systemet är luftfritt. Har du bytt till större ok, annan huvudcylinder eller bromsbalansstång kan dessutom pedalutväxling och kolvareor vara fel matchade. Då är det bromssystemets konstruktion som behöver ses över, inte bara vätskan.
Glöm inte heller inkörningen. Nya belägg och skivor ska bäddas in enligt tillverkarens rekommendationer. Racingbromsvätska höjer temperaturmarginalen, men den ersätter inte belägg som är valda för rätt vikt, däckgrepp, fart och användning.
Efterkontroll före gata eller bana
Gör en lugn provkörning där du bromsar kontrollerat och kontrollerar att bilen bromsar rakt. Inspektera sedan nipplar, slanganslutningar och behållaren igen. På banan är det smart att känna på pedalen redan på uppvärmningsvarvet, inte först när du bromsar sent från full fart.
Rätt luftad broms med färsk racingbromsvätska ger ingen genväg runt dålig service, men den ger dig ett bromssystem som svarar likadant när tempot går upp. Det är den sortens trygghet som låter dig fokusera på bromspunkten, linjen och nästa varv – inte på om pedalen kommer att finnas där.
